Skogsfågeljakt – dag 2!

Det har blåst som tusan hela natten och har fortsatt hela dagen. Någon värme kan man inte tala om. Temperaturen har legat på 10-11 grader. Bra för hundarna. Idag var det hundbyte. Jag skulle gå med Coffy och Micke med Konrad.
Det började bra. Coffy skötte sig och hittade en gammal orrtupp som han skällde på men den lättade och flög ut över stormyren när jag närmade mig.
Sen gick det trögt. Coffy sökte och sökte men det verkade inte finnas några skogsfåglar där vi hade valt att gå idag. En rödhake däremot satt och “sprakade” i en rishög.
Mulet, det är bra, då slipper man tänka så mycket på var man har sin skugga när man smyger fram på ett ståndskall.
Uppförsbacke och jag har jävulsk träningsvärk i låren.
Men sen efter ungefär en och en halv timme spårade det ur helt och hållet. Jag hade tänkt gå vidare åt ett håll men Coffy rusade iväg i raket fart. När jag tittade på pejlen var han över 700 meter ifrån mig. Inte chans att höra något ståndskall på det avståndet och inte heller i blåsten. Suck och stön. Funderade på hur jag skulle göra men när jag sedan såg att han var upp på vändplan där Micke släppt av oss blev jag helt matt och försökte ta mig fram så fort jag kunde. Inte lätt när man är arg och hamnar bland en massa omkullfallna träd.
När jag var nästan fram ser jag på pejlen han Coffy dundrade vidare längs vägen upp mot husvagnen. Då fick jag nog. Fy sjutton var besviken och trött jag var när jag kom upp till vagnen. Förbaskade hund. Att jag sedan fick ett ledsamt samtal från min syster gjorde inte saken bättre.
När Micke och Konrad någon timme senare kom tillbaka till “baslägret” var Micke jublande glad. Han hade fått skjuta två fåglar och var ju nöjd att han hade fått låna min hund. Blev ett orrtupp och en orrhöna – bägge årskycklingar. Hade varit nära att ett par fåglar till trillat ner men Konrad hade inte markerat ordentligt och då är det bättre att stöta fågeln så han lär sig att göra rätt.