Idag är det 1 september och nu känns det som att hösten är här. Igår hörde jag nötkråkorna för första gången nere hos grannen men lyckades aldrig få några bilder. Så fort jag försökte smyga mig fram så flög de.Blev så glad när jag gick med hundarna i morse och hörde att nötkråkorna fortfarande var kvar. Skyndade mig på med kläder och smög ut med kameran.Nötkråkan är ungefär lika stor som en kaja, ca 35 cm. Hade aldrig sett någon innan jag flyttade till Sundsvall. När vi bodde i Granlo och granne med stora kyrkogården kunde man se dem eftersom de äter fröna från cembraltallarnas kottar.När vi hade flyttat till huset i Västerbränslan och började mata fåglarna på hösten så dök det upp en nötkråka men nu har jag inte sett några på ett par år. Hoppas det kommer några när vi börjar vår matning men det får nog dröja några veckor till innan vi drar igång.Den ena nötkråkan tog en kotte och satte sig inne i tallen och började äta medan den andra flög iväg med en stor kotte i näbben.Tycker att nötkråkan är en väldigt vacker fågel men den har ett hemskt läte 🙂 Hanen och honan är lika och paren lever ihop hela livet.
