När tok ändå blir bra!

Bestämde mig för att fara ut på jakt med Coffy, tyckte inte klon såg så farlig ut. Blir alltid lite stressigt när vi ska iväg när vi inte bor i husvagnen på jaktområdet som vi brukar göra. Hundarna blir yrsliga och tokskäller när vi börjar plocka med jaktprylarna så det är inte lätt att att ha koll på allting.
När vi kom till Bergeforsen kom Micke på att han inte fått med sig sin jaktanorak. Vi hade åkt lite för långt för att vända om hemåt igen så det var bara att bita ihop och fortsätta. Jag fick några skrattanfall i bilen vilket inte var så populärt hos Micke.
Släppte av Micke (som fick jaga i “fulagubbjackan”) och Konrad vid platsen där de skulle jaga och körde dit jag hade planerat att gå med Coffy. Startade upp pejl och halsband, och sen på med prylarna. Tog Coffy en bit i kopplet och hade precis släppt honom när jag kom på att magasinet låg kvar i baksätet på bilen. Hade tagit upp det ur fickan och lagt det där. Fick springa tillbaka till bilen. Hann sen inte gå särskilt långt förrän det blev ståndskall.
På väg mot ståndskallet trampade jag upp en orrtupp, Coffy släppte då och sprang mot den fågeln i stället. Jäklar också tänkte jag och fick då se att orrtuppen som Coffy skällde på först fortfarande satt kvar i trädet. Helt öppet vid en myrkant. Tänkte då hur i hela fridens namn ska jag kunna smyga mig fram utan att bli upptäckt. Coffy springer då tillbaka och fortsätter skälla på tuppen. Jag lyckas ta mig fram, skjuter och tuppen trillar ner. Så himla kul när det funkar.
Coffy hittade sen mer fågel, jag sköt bom på en annan orrtupp och smög bort världens största tjädertupp. Efter 3 timmar var jag helt svettig och slut och kände inte ens av artrosen förmodligen på grund av adrenalinkicken man får när ens hund hittar fågel. Det är så sjukt spännande.
Fick med mig Coffy tillbaka till bilen och for sen upp över och hämtade Micke och Konrad som redan stod och väntade på oss. Det visade sig då att Micke fått skjuta en tjädertupp på 4,3 kg för Konrad. Var kanske inte så dumt att han fick jaga i gubbjackan.
Konrad var som vanligt sur efter jaktturen så det är verkligen tur att vi har två burar i bilen. Inte kul om det blir slagsmål i bilen. Han blir ofta sur och tål inte Coffy när han är trött efter jakten.
​Två nöjda och duktiga nobskillar.
Micke, tjädertuppen och “fulagubbjackan”. Konrad blev lite vild mot tuppen när den damp i backen så den blev lite tufsig.