Hade tråkigt häromveckan så jag fick för mig att börja titta på “Love is Blind Sverige” på Netflix. Tog inte lång stund förrän jag var helt fast. Streckkollade ikapp alla avsnitt som låg ute och höll på att få spader innan det släpptes fler avsnitt. Grinade under Bröllopsavsnittet och min vilopuls gick upp till 94 innan det blev Ja för både Krissy och Rasmus. Lång väntan var det innan sista avsnittet släpptes i söndagskväll. Ja jösses vilken resa och vilken överraskning det blev när flera bomber släpptes.Kan i alla fall konstatera för egen del att “kärleken är blind”. Så var det för mig. Hade inte den blekaste aning om hur Micke såg ut är han började ringa mig på jobbet i Stockholm när jag hade skickat in felanmälningar via ARS. Blev ganska snabbt kär upp över öronen innan jag ville erkänna det för mig själv. Alltså den rösten och den humorn och som vi skrattade. Så mycket så mina jobbarkompisar blev irriterade och chefen störd. När vi äntligen kunde träffas första gången var saken glasklar, trots att doften av JPG var så stark att jag blev jättetäppt i näsan. Nästa år har vi varit i lag i 20 år. Fattar faktiskt inte att tiden kan gå så fort.I helgen har det varit fågelräkning – Vinterfåglar inpå knuten. Hörde på radion att det blev gråsiskan sm hamnade i topp här i Västernorrland. Inte konstigt, man ser dom överallt och i stora flockar.Fina att titta på är dom också – de små siskorna.Har sovit otroligt dåligt i flera nätter, kan det bero på månen tro. Inatt sov jag äntligen bättre, väcktes då istället tidigt av att Konrad kräktes. Konstigt och jobbigt, han kräks inte särskilt ofta men det blev bråttom upp ur sängen, på med täckbrallor, tjockjacka, mössa och icebugs och ut i mörkret fast klockan var före 6.
